Vi har alla någon gång stått vid vinhyllorna på Systembolaget och valt vin efter hur flaskan ser ut. En snygg etikett kan sälja mycket vin – till den som inte förstår innebörden av det som står på den.

Nu har du koll på vilka smaker du vill ha i vinet för att kombinera med din maträtt. Men för att inte komma hem med ett strävt vin när du ville ha ett sött så är det bäst att du lär dig vad de olika druvtyperna innebär. Kom dock ihåg att en druva kan smaka väldigt olika beroende var i världen den har växt. Vill du bli en mästare på vin ska du även lära dig vindistrikt och hur klimatet påverkar vinet just där. Men bara genom att ha en grundkoll på druvorna kommer du ganska långt.

Innan vi går in på druvsorterna får du däremot här en förenklad genomgång av vad de olika beskrivningarna innebär i praktiken – fördelat på vita och röda viner.

Vita viner

Lätta och avrundade

Det här brukar vara beskrivningen på viner som är mjuka och ganska smakneutrala. De passar bra till milda maträtter som inte är så kryddstarka.

Druviga och blommiga

De här vinerna har ofta blommiga och fruktiga dofter. De passar bland annat bra till örtkryddade lättare maträtter. Ett halvtorrt eller sött vin av den här sorten kan även passa bra till något kryddhejare rätter och sötsur asiatisk mat.

Friska och fruktiga

De här vinerna har ofta en smak citrusfrukter ekler till exempel äpple. De passar alltid bra till kokta fiskrätter eller skaldjur. Har du en mer smakrik variant av ett sådant här vin kan det även passa till mildare stekta fisk- och kycklingrätter eller för den delen till en lite mildare ost.

Fylligt och smakrikt

Vinerna som beskrivs så här är i stort sett alltid ekfatslagrade. De kan vara smöriga och smakar ofta vanilj, kokos eller exempelvis tropisk frukt. De här vinerna passar bra till stekta eller grillade fiskrätter, skaldjur eller till rätter mer ljust kött.

Röda viner

Mjuka och bäriga

Det här är ofta lätta viner som är mer syrliga än sträva. De har ofta smaker av röda bär som hallon, röda vinbär eller jordgubbar. De här vinerna passar oftast bäst till lätta kycklingrätter, fläskkött eller riktigt feta rätter.

Fruktiga och smakrika

Det här är oftast fruktiga viner med inslag av till exempel svarta vinbär och plommon. Vinerna har ofta en balanserad strävhet och passar bra till stekt eller grillat kött.

Kryddiga och mustiga

De här vinerna har ofta en tpdligfatkaraktär och får då samer av vanilj, peppar och örtkryddor. Det passar bra till kötträtter, gärna grillat.

Strama och nyanserade

Det här ska du välja när du har en riktigt smakrik kötträtt. Det är smakrika och oftast sträva viner med en lagom syrlighet. De har ofta smakinslag av mörka bär, tryffel och mörk choklad. De här vinerna vinner ofta på att lagras ett tag på flaska.

När du nu även har koll på vilka beskrivningar du ska leta efter kommer här en genomgång av smakerna hos de vanligaste gröna druvorna (som används till vitt vin) och blå druvorna (som används till rött vin).

Gröna druvor

Chardonnay

Ett vin baserat på chardonnay kan smaka väldigt olika. Det kan vara alltifrån ett krispigt och friskt vin med citruston och ett fylligare smörigt ekfatslagrat vin.

Riesling

Riesling-viner har alltid en hög syra och passar alltså bra till feta och proteinrika maträtter. Vinerna har en arom av lime och kan vara allt från söta till väldigt torra.

Sauvignon Blanc

De här vinerna är betydligt fruktigare än Riesling-vinerna med trots det med en frisk syra.

Pinot gris/grigio

De här vinerna är fruktiga med en mjuk syrlighet. De är oftast medelfylligt till fylliga och kan även vara något oljiga.

Chenin blanc

Det här är oftast de mest neutrala vita vinerna. De är lätta med en viss ton av citrus med en lagom syrlighet.

Blå druvor

Pinot Noir

Det här är oftast medelfylligt viner med lagom syra,balanserade tanniner och toner av röda bär. Hos många vintillverkare har de ekfatskaraktär.

Syrah/Shiraz

Det här oftast mer fylliga mörka viner. De är mer intensivt fruktiga och kryddiga med mild till medelsyra.

Merlot

Precis som med Syrah är det här fylliga mörka viner. De är fruktiga med en smak av plommon och svarta vinbär. Balanserad syra och strävhet.

Cabernet Sauvignon

Det här är oftast ganska eleganta mörka viner som är medelfylliga till fylliga. De är inte lika mörka som Merlot och Syrah men är ofta ganska sträva. De har en smak av svarta vinbär och har ofta ekfatskaraktär.

Sangiovese

Det här är medelfylliga till fylliga viner med toner av körsbär och viol. De har en frisk syra och oftast en tydlig ekfatskaraktär.

Corvina

Det här är druvan i Amaronevinerna som för många svenskar är synonymt med ett högklassiskt vin. Populariteten kommer troligtvis från att de inte är lika syrliga samtidigt som de har en väldigt fruktig smak. Eftersmaken kan däremot ara något bitter. Amare betyder bitter på italienska.

Tempranillo

De här vinerna kan variera mycket i smaken men är oftast medelfylligt viner med fruktig smak. Har på senare tid blivit mer sträva och tanninrika.

Zinfandel

Söta eldiga viner med lagom tanniner och en ganska stor smak med toner av björnbär och plommon. De är oftast väldigt mörka.

Grattis! Du har nu gått igenom hela Vinomondos vinskola. Du ska däremot inte tro att du är fullärd. Nu har du det viktigaste verktygen i din verktygslåda. Börja genast med att beställa hem några viner och pröva dig fram. Du har inte koll på det här innan du har smakat och prövat dig fram i praktiken.

Du har väl inte missat del 1 och del 2 av Vinomondos vinskola?