På medeltiden kryddade man vinet för att få bort den dåliga smaken – men nu för tiden har glöggen blivit en av våra viktigaste jultraditioner. Varje år dricker vi svenskar ungefär 5 miljoner liter glögg.

I Europa blev kryddvin populärt under medeltiden. Då vinet vid förvaring blev dåligt började man tillsätta honung, kryddor och blommor för att kunna dricka det. Man ville helt enkelt dölja den horribla smaken.

I dag behöver vi inte trycka i oss surt gammalt vin – men glöggen fortsätter sprida glädje runt juletid. Och även om glöggen är lite av en nordisk specialitet, så finns den i andra länder.

I Tyskland talar man om glühwein, i England om mulled wine, i Italien om vin brulé. Alla är de varianter på varma vindrycker som dricks vintertid. Oftast gjorda på rött vin och kryddade med kanel, vanilj, nejlika, citrus och socker. Ibland tillsätts också starksprit.

Även om glöggen troligtvis inte trendar i sociala medier har den faktiskt varit på frammarsch ett tag. Systembolagets sortiment har fullständigt exploderat med nya smakar från 1981 då glögg-utbudet bestod av nedslående två flaskor.

Är du också frälst i glöggen? Då är du faktiskt i kungligt sällskap: Gustav Vasa var mycket förtjust i något som kallades “klaret”, en blandning av rhenvin, socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor. Erik XIV:s speciella favoritdryck hette Lutendrank. Till hans kröning 1561 togs 210 kannor fram av denna dryck som förutom vin och kryddor också innehöll mjölk.

Blossas glöggsmaker genom åren – hur många minns du?

2016 – Kråkbär
Så tycker recenterna: “Den är frisk i smaken, och inte speciellt söt. Det är en bra balans mellan sött och syrligt. Och den är god! Men att den smakar just kråkbär är svårt att känna igen.” (Expressen)

2015 – Earl Grey
Så tyckte recensenterna: “Smaksättning med earl grey-te och bergamott, ihop med klassiska glöggkryddor har gett en elegant och vuxen glögg. Jag gillar den kall.” (Allers)

2014 – Lavendel
Så tyckte recensenterna: ”Ingen direkt smakupplevelse tyckte vi. Julkänslan försvinner lite eftersom lavendel inte är särskilt juligt.” (Allt om mat)

2013 – Dalecarlia
Så tyckte recensenterna: ”Exakt vad Dalecarlia innebär är hemligt då smakerna inte framgår på flaskan, man ska istället gissa. Jag tänkte instinktivt Falu rödfärg, fotbollsturnering och knäckebröd. Den smakade: sött” (Nöjesguiden)

2012 – Yuzu Ingefära
Så tyckte recensenterna: ”De har åkt onödigt långt för att hämta en frukt som inte smakar någonting” (Metro)

2011 – Arabica
Så tyckte recensenterna: ”Brun som blaskigt kaffe […] ingen höjdare” (DN)

2010 – Saffran
Så tyckte recensenterna: ”Doft som en ojäst lussebulledeg, med massor av saffran som skär sig mot spritigheten. Inte särskilt lyckad glögg, alltså.” (GP)

2009 – Clementin
Så tyckte recensenterna: ”Uppvärmd doftar och smakar den mer aprikos än clementin, men sval eller kyld framträder clementinkaraktären bättre. Kan vara kul att servera till julens ris à la malta.” (Metro)

2008 – Blåbär
Så tyckte recensenterna: ”Frisk smak av blåbär med en viss strävhet. Annars visar de klassiska glöggkryddorna med en värmande eldighet i avslutet” (TV4)

2007 – Havtorn
Så tyckte recensenterna: ”Riktigt lyckat, med en frisk bärig, långt kvardröjande, smak med tydligt kanelinslag” (HD)

2006 – Lingon
Så tyckte recensenterna: ”Den ljusa orangeröda färgen väcker nyfikenhet, och smaktonerna av lingon och enbär är ganska lyckad. Behaglig och god, välbalanserad” (HD

2005 – Hjortron
Så tyckte recensenterna: ”Mycket god som likör, men inte mycket glöggkänsla för traditionalister” (UNT)

2004 – Vinteräpple
Så tyckte recensenterna: ”Vinteräpple var en smak vi hade höga förväntningar på […] vårt omdöme blir tyvärr att vinteräpple inte var någon passande smak att spetsa glöggen med” (bilderochfakta)

2003 – Pomerans
Så tyckte recensenterna: ”Klarar sig med en halv apelsinskiva och några klirrande isbitar för att skänka dig ohämmad njutning.” (Sydsvenskan).