Ny forskning visar: Prislappen på vinet trollar med ditt sinne – så här funkar det

Ett dyrare vin smakar godare än ett billigt. Men inte nödvändigtvis för att det är av bättre kvalitet.

Ny forskning visar att dyrare vin smakar bättre – för att prislappen lurar hjärnan som bedrar våra till synes lökiga smaklökar.

Det gamla ordspråket “Livet är för kort för att dricka dåliga viner” brukar tillskrivas den tyske författaren Johann Wolfgang von Goethe. Kanske skulle han kunna skrivit “billiga viner” i stället – för priset har enligt forskarna en central funktion i hur vi uppfattar smaken.

Lurar hjärnan

Ett dyrare vin smakar godare än ett billigt. Men inte nödvändigtvis för att det är av bättre kvalitet, utan för att det just är dyrare. Priset lurar nämligen hjärnan, som i sin tur bedrar våra smaklökar.

I sin tidigare forskning har Hilke Plassmann och hans kollegor vid Centrum för ekonomi och neurovetenskap vid Bonns universitet i Tyskland visat hur en dyr choklad ökar förväntningarna så pass mycket att de som tror sig äta en exklusiv chokladsort också tycker att den smakar bättre än en billigare produkt (detta trots att det är exakt samma choklad). Fenomenet benämns av forskarna som “marknadens placeboeffekt”.

Ambitiös studie

För att förstå hur effekten uppkommer har forskarna nu gått vidare med en ambitiös studie på ämnet. Deltagarnas hjärnaktivitet registrerades av en magnetkamera samtidigt som de fick sippa på ett medelmåttigt vin på dryga 100-lappen med hjälp av en slang.

Deltagarna, som trodde att de drack olika sorters vin, fick smaka på vinet i olika omgångar och sköljde munnen däremellan, samtidigt som en display berättade vad vinet “kostade” (tre, sex eller 18 euro).

– Som väntat uppfattade deltagarna det dyrare alternativet som godare än det billigare, säger Hilke Plassmann.

Magnetkameraundersökningarna visade att den främre delen av hjärnans pannlob (prefrontala cortex) samt “strimmiga kroppen” (striatum) i centrala hjärnan aktiverades när priset var högre. Den förra aktiveras normalt vid prisjämförelser och även vid förväntningar, medan den senare strukturen brukar vara involverad i hjärnans belönings- och motivationssystem. Resultatet, konstaterar forskarna, blir att hjärnan lurar oss.

Mischa Billing, sommelier och lektor i måltidskunskap vid Örebro universitet, är inte förvånad.

– Människan är att flockdjur, så om någon tycker att något är gott följer vi gärna efter och där tror jag att priset spelar roll, säger hon till TT.

Är ett dyrare vin alltid godare än ett billigare?

– Nej, eftersom vad som är gott för mig inte behöver vara gott för dig. Däremot innebär ett dyrare vin ofta att framtagningsprocessen är mer komplicerad. Så vad har vi lärt oss efter den tyska vinstudien? Det hela landar kanske sammanfattningsvis i ännu ett ordspråk som håller än i dag: Smaken är som baken


Av Peter Ericsson, 2017-08-23 kl 13:54